Att intervjua en svensk idrottsutövare, t ex en fotbollsspelare på elitnivå, måste vara horribelt. Och kräva ett starkt psyke. Reportern vet ju exakt vilket inledande ord han/hon kommer få. Alltid. Oavsett ställd fråga.
Fråga 1 (reportern är inledningsvis förväntansfull):
Q: Hur känns det efter matchen som ni vann med 14 - 1?
A: Näe, det känns bra.
Fråga 2 (reportern trixar lite med nästa fråga, men har redan börjat ana oråd):
Q: Så tror du att ni lyckas upprepa detta i nästa match?
A: Näe, då tror jag vi vinner allsvenskan.
Fråga 3 (nu galen reporter ställer sin sista fråga som det inte går att svar näe på):
Q: Jaha, men bollen har ju alltid varit rund och kommer alltid vara rund.
A: Näe, det är den.
Hans
